Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af Gottfr. Westling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utförd af italiensk mästare. Mässingsljusstakarna på altaret uppsattes först 1900. Predikstolen
skulpterades af en bildhuggare N. Österbom från Norrköping och uppsattes 1745.
Åtskil-liga prydnader, som ursprungligen tillhörde den, hafva sedermera blifvit borttagna. Det
nuvarande orgelverket blef färdigt 1887 och tillkom genom en ombyggnad af ett förutvarande
äldre. Arbetet utfördes af en orgelbyggmästare C. Elfström. Bänkarna insattes 1888.
Nedanför den södra sidogången ligger en ytterst tarflig grafsten, som täcker det hvilorum, där
den förtjänte biskop H. Spegel jordats. Den värdigare utstyrsel, som grafven ägt,
aflägsna-des vid förutnämnda kyrkoreparation åren 1812
— 1813.
Från medeltiden härstammar också det slott,
som nu inrymmer länsresidenset. Det
uppfördes af den konstälskande biskopen Henrik
Ti-demansson (Tidemanni) under de sista
årtiondena af femtonde seklet och byggdes med sådan
soliditet, att det kunde tjäna som fäste i oroliga
tider. Genom konung Gustaf I:s reduktion af
kyrkans och kleresiets egendom indrogs slottet
1527 till kronan och användes därefter för dess
räkning. Själf vistades han där understundom,
och han såväl som Johan III höll det vid makt.
Enligt en karta från midten af 1600-talet var
den yttre borggården kringgärdad af stängsel,
och såväl å dess östra som dess södra sida reste
sig byggnader, och på själfva gården stod ett
mindre hus, som bland annat innehöll kök för
landshöfdingens räkning. På västra sidan om
denna gård låg en stallgård, och vid dess gräns
mot Storgatan voro en del uthus belägna.
Under sistnämnda århundrade förföll slottet, så att
det slutligen icke kunde bebos af länets höfding.
Det reparerades nödtorftligen 1728—1732. I slottet funnos redan då lokalerna för
länsstyrelsen, såsom landskansli, landskontor, landtränteri, kontor för länets landtmäteri m. m.;
där höll Östgöta lagmannen lagmansting, där inhystes rådstufvurätten efter den stora branden
1700, och sedermera disponerade den där ett rum, ända tills staden bekom eget rådhus.
I slottets källarvåning funnos rum, som användes såsom allmänt häkte, intill dess
länscellfängel-set blef uppfördt. Under landshöfding grefve Armfelts tid, år 1785, blef slottet ånyo bostad
för landshöfdingen, sedan det genom förnyad reparation blifvit gjordt användbart för detta
ändamål. Det bibehöll alltjämt ett ganska torftigt utseende, tills inemot slutet af 1800-talet
dess yttre undergick en förnyelseprocess, som i någon mån afhjälpt dess torra enformighet.
Den mur, som tidigare begränsade den inre borggården mot domkyrkogården, hade redan
förut blifvit nedbruten och ersatt med ett järnstaket. Trapphuset försågs nu med en prydlig
spira o. s. v. Slottets inre har sedermera också undergått en grundlig renovering. Den
s. k. Sfoftsf/Ygcln härrör från 1700-talet. Den underkastades 1904 en mycket omfattande
restaurering och tillbyggnad. Den tjänar som lokal för statens telegrafstation.
Frän medeltiden härstammar bottenvåningen af det hus, som innehafves och användes af
Domkyrkans sydöstra kor med Thure Bjelkes
gra/monument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
