Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
IIJALMAR SÖDERBERG
en försvinnande detalj. Må de, som ännu hysa
någon övertro till erfarenhetens förmåga att dana
tänkare, läsa vad Strindberg producerat från sitt
tjugufemte år till sitt femtionde, och de skola få
sitt lystmäte på en filosofi, byggd på det upplevda.
Och likväl har Strindberg icke blott levat, men
också läst mer än de flesta — men vad har det hjälpt,
då han ständigt har sett det lästa genom det senaste
missödets synglas!
Nej, Strindbergs utvecklingsgång — om man här
kan använda ett så ofta och groft missbrukat ord
har väl omsider lärt oss att i honom se ungefär
vad som helst, blott ingen tänkare. Allt har han
varit med på: utilitarianism, rousseauism,
nietzsche-anism; och när till sist omvändelseraseriet bröt
ut med de många lustresorna till Damaskus och
Canossa — två router, som väl snart äro mogna
att tagas om hand av resebyråerna — så var han
med också där! Så till vida är han en eklektiker,
att han i sitt umgänge med idéer har prövat allt
och på sistone valt det isämsta; och vill man blott
göra det ringaste försök att på hans författarskap
anlägga en annan synpunkt än -den rent
belletristiska, då står det ju strax klart, att hans senaste
utvecklingsfas måste ställa hela hans livs gärning
och även det bästa av vad han fordom tänkt och
sagt under den fullkomliga likgiltighetens tecken.
Och man känner sig, för att nu återkomma till
’’Sömngångarnätter" och dess idékrets, efter allt
vad sedan passerat lika ohågad att dröja vid vad
som däri kan finnas av modiga och för sin tid nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
