Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARIA
| 129
att detta är /ett trångt och dumt sätt att betrakta
saken. Strindberg har nämligen icke gått den där
famösa vägen i sällskap med packet, han har gått
den alldeles för sig själv och på sitt speciella maner.
Det viskas till och med i djupaste hemlighet, att
han inte har gått den alls! Det gläder mig att höra,
men vad är då meningen?"
Dessa ord framkallade en indignerad gensaga av
.signaturen Ninguno i Ord och Bild; Ningunos
inlägg följdes av (ett svar från mig. Då jag aldrig
vid något annat tillfälle har haft anledning att i
så samlad form som i detta svar säga min mening
om Strindbergs sista utvecklingsfas, omtrycker jag
det här:
Svar till Ninguno.
Ninguno, vackra okända mask, jag tackar er
förbindligast för er intressanta utläggning av
Strindbergs "Till Damaskus". Ni har i denna teaterpjäs
funnit "en stark känsla av livets obevekliga
sammanhang". Det är just denna känsla jag där har
sökt, men icke funnit; och er för övrigt så
stämningsfullt skrivna och av vackra tankar överflödande
studie har tyvärr icke kunnat komma fjällen att
falla från mina ögon.
Efter allvaret kommer emellertid det lekande
skämtet, och efter att med värme och patos ha
sysselsatt er med Strindberg anslår ni helt
naturligt en lättare ton, när ni i den senare hälften av
er artikel stiger ned till mig för att med ett
älskvärt leende förebrå mig två eljes rätt allvarsamma
saker, nämligen för det första: att jag icke tror på
9. — Söderberg, Vers och Varia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
