Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARIA
"" 219
demaskeringsförsök, som bekostar sig lyxen av en
oklanderlig och mer än oklanderlig form. Meterfel
och falska rim stämma däremot fördelaktigt. I
dåliga vers har man en avgjord benägenhet att spåra
sann och innerlig känsla: det gör ett så hederligt
och trohjärtat intryck då diktaren finner det ena
adjektivet vara fullt så mycket värt som det andra
och därför väljer det första som råkar flyta ur
hans penna.
Man tvingas likväl gång på gång att i det som
en människa vill vara söka nyckeln till det som
hon är. Och Levertin lägger aldrig tonvikt på det
i billig mening sentimentala drag, som ett för
nyanser okänsligt isinne lätt kan spåra i hans poesi. Han
är romantiker, det är sant; men som romantiker
är han dekadent, som dekadent romantiker. Och
om, som Wilde har framhållit, redan förmågan av
en vilken som helst attityd icke är att förakta, hur
mycket mera fascineras icke då vårt intresse av
denna bedrägligt dubbla och därför dubbelt
fängslande attityd, som man här och där kan spåra hos
Levertin och som jag finner vara för honom
karaktäristisk. Diktens och tankens män stå nu som
alltid med ett osynligt streck delade i tvenne stora
huvudgrupper, vilkas skiljaktigheter ha föga att
skaffa med skolor och litterära program. Den ena
vill smycka livet med allt vad en frodig fantasi
skapar skönast. Den andra lurar girigt på varje
tillfälle att rycka masken av tillvaron: se hennes
vissna hy, se hennes tomma ögon! Levertin har i
denna tysta strid valt en avskild och för hans and-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
