Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARIA
"" 261
Detta sista skall jag be att få taga tillbaka nu,
fast det är litet sent. De år som gått sedan dess
ha skingrat min övertro på versen som en hemlig
konst, vars handgrepp äro otillgängliga för prosans
män, och de ha länge sedan lärt mig att Per
Hallström är en maitre écrivain som skriver vad han
vill, vers och prosa, noveller, drama och kritik, och
att hans stora egenskaper ständigt ligga sida vid
sida med hans små egenheter i ungefär samma
karaktäristiska blandning, oberoende av formen han
valt.
"Skogslandet" är en stor diktcykel snarare än
en diktsamling i traditionell svensk mening. Det
är icke — som en svensk diktsamling oftast är —
ett sammanplook av själstillstånd från olika
tidpunkter och platser, blandade om varandra eller
ordnade i skilda skikt och lager. Det är en alldeles
hel och homogen bok, sprungen ur ett själstillstånd,
tänkt med en tanke, sedd i en syn och diktad som
i ett enda långt och stort stråkdrag. Det är
fosterlandskänslan, hemkänslan, som har befruktat och
fött den och som bär den från det första bladet till
det sista, känslan av samhörighet med den svenska
jorden och med allt som lever på den, med snön
som täcker den och gräset som spirar ur den, med
den låga och bleka sol som lyser vår vinterdag och
med sommarnattens vita ljus, med mardrömmar och
skrock som det långa vintermörkret fött, med de
höga och fria soltankarna och med språket som
ger form och varaktigt liv åt de ena som de andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
