Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
HJALMAR SÖDERBERG
flaska bourgogne. Jag bryr mig inte så mycket om
champagne utan damer. Men ni kanske känner
någon dam här, som ni vill presentera mig för... ?
— Det gör jeg desværre ikke ...
— Då håller vi oss till bourgognen. Och den ber
jag naturligtvis att få betala. En annan gång skall
det-vara mig ett nöje att ta emot er älskvärda
in-vitation.
Konstnären var lugnad och blidkad. Bourgognen
kom, de nya beckasinerna kommo så småningom
också. Men eftersom han denna gång hade bättre
tid att studera dem, märkte han snart att vad han
först hade tagit för två små fåglar bara var en,
skuren i två halvor. Det gjorde ingenting. Det
slocknande skymningsljuset därutifrån parken hade
redan bleknat för det elektriska ljusets gnistdans
i speglar och kassetter, en underbart skön dam med
smaragder i öronen kastade vältaliga blickar till
honom bakom ryggen på sin kavaljer, medan hon
sög på en cigarrett, och långt borta spelade
musiken serenaden ur "Der var engång".
Strömlind tänkte på den flicka han älskade. Han
undrade, vad hon företog sig just nu. Kanske hon
satt och broderade en hund åt honom, till en kudde.
Hon hade en gång hotat honom med det.. .
Damen med smaragderna hade blivit ensam för
ett ögonblick. Hon sände honom blickar, som
tycktes honom lova mer än all jordens kvinnoskönhet
kunde hålla. Gud vet hur det här kan utveckla sig,
tänkte Strömlind, Köpenhamn är äventyrens stad . . .
Bäst att hålla sig beredd på vad som helst...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
