Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
HJALMAR SÖDERBERG
åtskilligt att lära av dem. Men vad fan skall jag
nu ta mig till med de små kräkena? Di ä kanske
hungriga, och jag har ingenting att ge dem. Tycker
du att di ser hungriga ut?
— Förfärligt, sade författaren. Det är bäst att
vi går till Nimbs och äter och ger dem litet med
av maten. Så mycket de vill ha.
r
De följdes åt till Nimbs. Strömlind gick fram
till byffén, bakom vilken den ena av fröknarna Nimb,
fröken Marie, själv ledde fältslagets gång. Han
hade fått en idé.
— Kära fröken Nimb, sade han, känner ni iigen
mig?
— Ja visst, herr Strömgren, de er jo den beröm te
norske kunstner . . .
— Mycket riktigt. Tar ni emot inackorderingar?
— Hvordan mener De —–?
— Ja, det är inte för mig själv. Men jag har
vunnit två guldfiskar på skjutbanan. Skulle jag
inte kunna få inackordera dem hos er? Jag är så
ung ännu och har svårt att försörja en familj. Se
på dem — det är ovanligt vackra små guldfiskar.
— Den ene ser lidt svagelig ud, sade fröken Marie.
Men den anden er rigtig net og kvik. Hvad heder
de ?
— Strömlind, svarade Strömlind.
— Jeg mente ikke Dem, sade fröken Marie, jeg
mente sgu fiskene. De rnaa jo ha navne, saa vi kan
skille dem ad. Skal vi gi dem navne efter deres
kongepar? Hakon og Maud?
— Nej, jag är egentligen svensk . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
