Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
V.
Det var mörkt i salongen, och Martin hade skjutit
upp gallerluckorna. Ingen kunde se dem, och där
han satt i sin vrå kunde han icke heller se något
av vad som försiggick på scenen, han hörde blott
vers och repliker kastas ut i mörkret och såg eller
trodde sig se deras verkan på parkettens slingrande
rader av bleka människomasker — en sluttande
rabatt full av stora, besynnerliga blommor,
färglösa som de plantor bli vilka leva utan sol, och
icke vackra just, där de sakta rörde sig som under
en ohörbar vind eller nickade till då och då på sina
stänglar.
Han tyckte sig känna igen dem alla, antingen
han nu verkligen så ofta hade mött dem på den
gatans och de offentliga lokalernas scen, på vilken
han själv var en kompars liksom de, att deras
ansikten hade glömt sig kvar i hans minne utan att
han visste det, eller det berodde på människoansiktenas
benägenhet att samla sig i ett fåtal typer,
så att man blott sällan tycker sig möta ett verkligen
nytt ansikte.
Och några av dessa ansikten kände han för
övrigt mycket väl. Där borta satt ju Henrik
Rissler, hans vän ända från ungdomen. De träffades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:41:41 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/shskrifter/3/0180.html
