Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sJ byllans grotta
69
— Å fan, sade brukspatron Mertens, spelar
löjtnanten schack också? Då får vi lov att ta ett litet
parti efter maten.
— Jag spelar mycket dåligt, svarade Karl
Hennings. Om man vill lära sig spela schack ordentligt,
får man lov att avstå från allt annat, kärlek och
karriär och hela historien. Hela det så kallade
livet.
— Det har jag inte märkt, svarade brukspatronen
förvånad.
... Schack. Olga mindes sin man. Artur
Mertens. Han spelade också schack. Och det var eget,
hon mindes att han brukade säga alldeles detsamma:
om man vill lära sig spela schack, då måste man
ägna sig åt det helt och hållet. Men han spelade
helst ensam med sig själv. Det fanns ju heller ingen
där på trakten som kunde spela mot honom.
Det var henne så rent meningslöst obegripligt,
hela spelet.
Och hennes tankar gingo vidare kring detsamma
och detsamma: Artur. Var är han nu ? Hur går hans
dag och hans natt ?
Han hade varit hennes sista kärlek. De hade levat
några korta lyckliga år samman. Men det sista året
satt han mest hela dagarna och spelade schack med
sig själv.
... Tills han plötsligt en dag reste bort med en
främmande kvinna.
Det var för sju år sedan.
"H o n" övergav honom snart. Men han vände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
