Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blom 87
.vassen vajade sakta för morgonvinden. Och i
fonden, långt borta, stodo Stockholms kyrkor och torn
i blått soldis, som ristade med en fin nål.
— Ja, sade Blom till konstapeln, nu skall man
börja leva igen.
%
— Ja, lycka till, Blom, svarade konstapeln utan
att taga ögonen från flötet, som just tog ett dopp
under vattenytan — det var napp, men fisken tog
bara saffranskulan och lämnade kroken åt sitt värde.
En ångslup kom puttrande fram under bron, på
väg till staden, och lade till vid bryggan näst invid.
Blom kände sig ett ögonblick frestad att följa med,
men kom strax tillbaka till sin första tanke,
matstället vid Brännkyrkagatan, biffsteken, löken och
ölet, sade adjö åt konstapeln och gick
Långholms-gatan fram. Han kände sig av gammalt rnèst
hemmastadd i denna utkant av Söder, mellan
Skinnarviks-bergen, Liljeholmsbron och Långholmen.
Då Blom mätt och belåten kom ut från sitt
matställe, var hans första åtgärd att köpa en ny svart
filthatt, ty den gamla gick alltför mycket i gulbrunt,
och han hade en gång hört att hatten gör
gentlemannen. Därefter gick han till närmaste rakstuga vid
Hornsgatan och lät avlägsna skäggstubben från
hakan och en del av kinderna, men behöll, utom
mustascherna naturligtvis, ett par små polisonger
vid öronen. Därefter gick han snett över gatan till
en kortvaruhandel, från vilken han kom ut iförd en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
