Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Ut! skrek han, ut! Jag har aldrig i mitt liv
hört något så fräckt! Ut! Kustos, sätt opp ett
oskick för honom! Ut med sig!
Det svartnade för mina ögon. Jag öppnade och
stängde dörren så sakta jag kunde och lomade ut.
Jag gick till vattenledningen och drack vatten.
Det var varmt och jolmigt och kväljde mig. Jag
tog upp näsduken och höll mig kvar vid
vattenledningen i avsikt att låtsa som om jag hade näsblod,
i händelse Snuffe — rektorn — skulle komma förbi
i korridoren.
Det som hade hänt mig var något förskräckligt.
Det var den största olycka som dittills hade träffat
mig. Ett oskick var något förfärligt. Vad skulle
pappa säga... Jag mindes hur ond han blev den
enda gång jag kommit hem med en anmärkning,
och det var ändå bara en oordning. Men ett oskick!
Det betydde nedsatt sedebetyg, nedflyttning bland
rötäggen... Till sist sökte och fann jag ett slags
tröst i en tanke, som redan förut hade besökt mig
några gånger, mest i stunder då jag hade det svårt.
Jag tänkte: det är inte verklighet, jag drömmer.
"Livet är en dröm." Detta talesätt hade jag ofta
hört min mor använda. Och för mig var det i den
stunden full sanning. Jag tänkte: jag kan inte veta
säkert att någonting är verkligt; allt vad jag hör
och ser och upplever kan mycket väl vara drömmar
som jag drömmer... Och de andra? Magistern,
pojkarna? För dem är jag i min tur en dröm...
Jag hade nyss lånat Shakespeare ur skolbiblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
