- Project Runeberg -  Skrifter av Hjalmar Söderberg / Fjerde delen. Samtidsnoveller /
147

(1919-1921) [MARC] Author: Hjalmar Söderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rugg

147

egenskap och skärpt en annan; vi ha modifierat dem

till vårt behov. Men av vargen och schakalen gjorde

vi något alldeles nytt, då vi gjorde dem till hundar;

något som knappt tillnärmelsevis fanns i skapelsen

före oss. Nej, hunden ha vi icke nöjt oss med att

modifiera: vi ha gjort om honom belt och hållet,

gjort honom till en motsats av vad han fordom

var, lärt honom att hata sitt eget kött och blod och

att hålla sig till dess dödsfiende, människan. I denna

värld, där allt från början var fientligt mot oss,

har hunden ensam lärt sig att se på livet från vår

synpunkt och att mäta med vårt mått, att kalla

gott det som gagnar oss och ont det som är fientligt

mot oss. De andra djuren, som vi fört in under

vårt välde, tjäna oss utan att veta eller vilja det.

Katten tar råttor uteslutande för sitt eget nöje,

och han har aldrig förstått, varför de besynnerliga

människorna berömma honom, när han har tagit

en råtta, men ge honom på pälsen, om han i sitt

hjärtas oskuld kommer med en liten fågel i munnen.

Han har tröttnat att grubbla över den saken och

gör i alla fall som han själv vill. Hönsen värpa icke

sina ägg för att vi skola få äta fransk äggröra, fåren

bjuda oss icke sin ull som en skyldig tribut, kon

råmar väl av längtan att bli mjölkad, men det är

bara för att mjölken tränger. Hunden ensam har

gjort det till sin lust och sin högsta ärelystnad att
... . •
tjana oss med vilja och förstånd.

Hunden har en religion och hans gud heter:
människan. Och bland all världens gudsdyrkare är
hunden måhända den mest utpräglade monoteisten. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:41:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shskrifter/4/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free