Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„ 148
hjalmar söderberg
behöver e n herre, jag minns en historia om en
gammal gårdvar, som icke kände sin husbonde, ty
denne brydde sig icke om honom. Han var jägare,
husbonden; han höll stövare och vinthundar och
föraktade den klumpiga svarta hunden, som vaktade
hans hus. Men denna hund valde i stället sig själv
en herre: en gammal dagsverkare valde han, den
äldste av alla, den som hade varit längst på gården.
Till honom slöt han sig; honom ensam lydde han,
och honom följde han då han var los.
Men just emedan människan har skapat hunden
sig till ett beläte, skulle det vara lika omöjligt för
mig att helt allmänt säga, att jag tycker om hundar,
som att säga att jag icke tycker om dem. Bland
Kahiras moslim finnes en sekt, som håller den av
sina medlemmar för oren, på vilken det under
dagens lopp har fallit skuggan av en hund. Vid
Mäs|tersamuelsgatan i Stockholm finns det en äldre
fröken, som varje kväll läser aftonbönen med sin
Moppe, och som med honom delar icke blott sin
bädd, men också sin tandborste; och hennes hjärta
skulle stå lika öppet för alla Moppar i världen, om
hon bara hade råd att betala så mycket hundskatt.
Kinesens kärlek till sina hundar håller en sund
medelväg mellan dessa båda ytterpoler: han äter
dem. Vad mig själv beträffar, håller jag också en
medelväg, om än på annat sätt; jag tycker om
hundar ungefär som jag tycker om människor, nämligen
olika. Bland hundarna liksom ibland människorna
finns det genier och idioter, svärmare och brackor,
filantroper och födda förbrytare. Bland de hundar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
