Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det förhåller sig på det viset, måste jag på det
allvarligaste tillråda er att ingå på förlikning.
— Mycket gärna, svarade jag. Jag är inte
omedgörlig. Men vad menas egentligen med
förlikning?
— Därmed menas, svarade domaren, att ni
betalar västen jämte omkostnaderna.
Nu var jag fast! Jag hade ju redan gått in på
förlikning! Det var bara att betala. Det hela blev
17 mark och 55 pfennige. Jag betalade skräddaren
17:60, och då han inte kunde ge tillbaka, fick han
alltså 5 pf. i drickspengar.
För dessa 5 pf. gjorde mig skräddaren för övrigt
den tjänsten att visa mig vägen till det ställe, där
jag skulle utfå mina konfiskerade ägodelar: kikaren
och badkappan. De förvarades i ett stort, brokigt
hus med ett färgskimrande klocktorn, huset bredvid
justitiepalatset. Skräddaren rände i förväg, fyra
trappor upp om jag minns rätt, in i ett stort kontor
fullt av bleka och utsvultna tjänstemän. Skräddaren
lyckades beveka en av dem att utlämna ett
dokument, som berättigade mig att utfå mina
tillhörigheter. Men jag kunde inte få dem strax; jag skulle
avhämta dem mellan 4 och 5 samma dag.
Och strax efter klockan fyra samma dag
vandrade jag åter ned till det brokiga huset och
befriade kikaren och badkappan ur deras två månaders
fångenskap i ett hemskt och ruskigt källarvalv. Och
jag tänkte i mitt hjärta, medan jag vandrade hemåt
i skumrasket: Det här var något helt annat än
Gustav Adolfs berömda resa i Tyskland...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
