Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„ 176
hjalmar söderberg
ni det? I så fall får ni mig aldrig i livet med på
kvinnans rösträtt, om jag så skall bli den sista på
skansen! Man måste väl vara galen för att med
berått mod släppa in fienden i sitt hus!
Min bordsgranne läppjade på sitt te och såg ut
i luften med rynkade ögonbryn, och medan hennes
lilla vackra huvud arbetade på att forma repliken,
fortsatte jag tyst min egen tankegång: orättvisor
— ja, världen är full av orättvisor, och de flesta
av dem kan lagstiftningen inte göra mycket åt. Och
varenda gång jag har hört en kvinna klaga över
orättvisorna mot hennes kön har jag sett lysa i
hennes ögon och hört darra i hennes röst den
förbittrade hannen över den stora fundamentala
orättvisan, orättvisornas orättvisa, den att hon blev född
till kvinna och inte till man. Men vad kan
lagstiftningen göra åt den saken ?
Under tiden hade min bordsgranne fått sin replik
färdig. Och med den nästan genialiska elakhet som
stundom präglar hennes kön gjorde hon en
plötslig voit i samtalet och sade:
— Säg, är det verkligen sant att man där borta
i ert. land har dömt en universitetsprofessor till
fängelse för "gudsbespottelse" ?
Där fick jag så jag teg! Jag rodnade som en
skolpojke — och teg. Jag kippade efter andan. Och
när jag äntligen fick målet igen, sade jag, lågmält
och blygt:
— Mja-a. Jag tror mig ha läst något i den vägen
i tidningarna. Men det är kanske tryckfel.
— Alltså, sade hon, det är på det viset männen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
