- Project Runeberg -  Skrifter av Hjalmar Söderberg / Fjerde delen. Samtidsnoveller /
209

(1919-1921) [MARC] Author: Hjalmar Söderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vid gröna lampan 209

sig osäker och fluktuerande. Dränkning kunde ju
på längden inte användas i vardagslag, då hade
befolkningen blivit för starkt decimerad. Därför slapp
synderskan i regeln undan med några dalers böter,
som hennes man fick betala, och en straffpredikan i
kyrkan, som ibland kunde bli gemytlig nog, om det
var en gemytlig präst — vi kommer ju ihåg prästen
•i Vor Frue Kirke, som tog till text: "Kærlighed er
stærk, den oplyfter baade Skjorte og Særk." Och
på Island, där det. svala klimatet blott obetydligt
tycks ha förmått kyla av det varma blodet, kostade
samma förseelse vid samma tid 380 saltade fiskar
i böter — jag vet inte hur mycket det blir i vårt
mynt.

— Jag ger tusan i dina saltade fiskar, sade fröken
Henriette. Jag talar inte om alla möjliga stackars
kvinnor ur det lägre folket, som inte vet eller
förstår bättre. De få gärna för mig betala med saltade
fiskar, om de ha några, och för resten är det mycket
bättre att de ge dem åt sina barn att äta. Men det
är dock något annat med kronprinsessan av Sachsen.
Hon har givit ett dåligt exempel, och hon har svikit
sina plikter mot ett helt folk.

— Ja, folket, Markel tog en stor klunk ur sin
whiskygrogg, folket! Det dåliga exemplet skall jag
komma till sedan, men låt mig ta folket först. Det
allra bästa är, att när en prinsessa blir tvingad eller
narrad att gifta sig med en herre som hon inte
känner eller som är henne motbjudande, så inbillar man
henne vanligtvis att hon offrar sig för ett helt folks
väl. Och det är dock i alla fall litet för starkt . . .

14. — Söderberg, Samtidsnoveller.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:41:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shskrifter/4/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free