Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ung och vacker hustru, som du förmodligen pinar
livet ur, och när du dör gifter hon om sig och
skaffar sig en mycket bättre man. Men högt sade
jag: jaså, jaha, pastorn kanske kommer upp till
mig en av dagarna, så får vi se hur det är fatt.
Men han hade mycket mera att tala om, viktiga
saker: det är ju en rent av onaturlig värme, och det
är dumt att det skall byggas ett stort riksdagshus
på den lilla holmen där, och min hustru är för
resten inte heller riktigt kry.
Så gick han till sist, och jag fortsatte min väg.
Jag kom in i gamla staden, uppför Storkyrkobrinken,
in i gränderna. En kvav skymning i de
smala rämnorna mellan husen, och besynnerliga
skuggor utmed väggarna, skuggor som man aldrig
ser till nere i våra kvarter.
— — — Fru Gregorius. Det var ett underligt
besök hon gjorde mig häromdagen. Hon kom på
min mottagning; jag såg mycket väl när hon kom
och att hon kom i god tid, men hon väntade till
sist och lät andra, som kommo senare, gå före.
Så kom hon då in till slut. Hon rodnade och
stammade. Till sist fick hon fram någonting om att
hon hade ont i halsen. Ja, det var för resten bättre
nu. — Jag kommer igen i morgon, sade hon, jag
har så bråttom nu ...
Ännu har hon inte kommit igen.
Jag kom ut ur gränderna, ner på Skeppsbron.
Månen stod över Skeppsholmen, citrongul i det blå.
Men hela min lätta och lugna stämning var borta,
mötet med prästen hade fördärvat den. Att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
