Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Förlåt, tillade jag, jag måste höra efter ännu ett
litet tag, för att vara säker på att jag inte misstar mig.
— Ja, sade jag till sist, skall jag döma efter
vad jag hör i dag, så är det inte något bra hjärta
pastorn har. Men jag tror inte att det är lika
dåligt i vardagslag. Jag tror att det har sina speciella
skäl att krångla i dag!
Han försökte i en hast göra om sitt ansikte
till ett frågetecken, men det ville inte lyckas riktigt.
Jag såg strax, att hans onda samvete hade förstått
mig. Han gjorde munnen i ordning för att börja
tala, kanske för att fråga vad jag menade, men
han kom sig inte för, utan hostade bara. Han ville
nog helst undgå en närmare förklaring — men det
ville nu inte jag.
— Låt oss vara uppriktiga mot varandra, pastor
Gregorius, började jag. Han hoppade till av
förskräckelse vid denna inledning. Pastorn har säkert
inte glömt det samtal som vi hade med varandra
för ett par veckor sedan med anledning av er frus
hälsotillstånd. Jag vill inte göra någon ogrannlaga
fråga om hur pastorn har hållit den överenskommelse
vi då träffade. Men jag vill bara säga, att
om jag då hade vetat hur det var fatt med pastorns
hjärta, skulle jag ha kunnat anföra ännu starkare
skäl för det råd jag tillät mig att ge. För er fru
gäller det hennes hälsa, för längre eller kortare
tid; men för pastorn själv kan det lätt gälla livet.
Han såg ohygglig ut, medan jag talade — han
fick ett slags färg i ansiktet, men ingenting rött,
bara grönt och gredelint. Han var så förfärligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
