Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och med samma ögon narrade världen henne också
att själv se på det hon gjort.
Här är nu frukten — se vilken vacker frukt!
Den råa fadern som slog henne, modern med
huvudet fullt av vad släktingar och bekanta skulle
säga, tjänarna som tittade på henne under lugg och
fnissade och gladdes i sina hjärtan åt att få en
tydlig bekräftelse på att de ”bättre” inte äro bättre
än de sämre, mostrar och farbröder med ansikten
som blevo stela av idiotförtrytelse och idiotmoral,
prästen som fattade sig kort och torrt på det
snöpliga bröllopet, med en viss rätt kanske litet
generad av att på vår herres vägnar uppmana
kontrahenterna att göra vad som ögonskenligen
redan var gjort — alla drogo de sitt strå till
stacken, alla ha de en liten del i det som blev. Inte
ens läkaren saknades — och läkaren, det var jag.
Jag hade ju kunnat hjälpa henne den gången,
då hon i högsta nöcl och förtvivlan kröp på sina
knän i det här rummet. I stället svarade jag henne
mied plikten, som jag inte trodde på.
Men jag kunde ju inte heller veta eller ana ...
Hennes fall var dock ett av dem, där jag kände
mig säker. Om jag också inte trodde på ”plikten”
— inte trodde att den var den över allt annat
bindande lag, som, den gav sig ut för att vara —
så stod det dock alldeles klart för mig att det rätta
och kloka i detta fall var att göra det, som de
andra kalla plikten. Och jag gjorde det utan tvekan.
Liv, jag förstår dig inte!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
