Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inte om flugor. Men om jag ser en liten vacker
insekt med guldskimrande vingar i nätet, då river
i ag sönder det och dödar spindeln om det behövs,
ty jag tror inte på att man inte får döda spindlar.
— Jag går i skogen; jag hör nödrop; jag springer
efter skriket och finner en man i begrepp att
våldföra en kvinna. Jag gör naturligtvis vad jag kan
för att befria henne, och om det blir nödvändigt,
dödar jag mannen. Lagen ger mig ingen rätt därtill.
Lagen ger mig rätt att döda en annan blott
till nödvärn, och med nödvärn menar lagen blott
värn i yttersta nöd för eget liv. Lagen tillåter mig
icke att döda någon för att rädda min far eller
min son eller min bästa vän, och icke för att skydda
min älskade för misshandel eller våldtäkt. Lagen
är löjlig, kort sagt, och ingen anständig människa
låter sitt handlingssätt bestämmas av den.
— Men den oskrivna lagen? Moralen ...?
— Käre vän, moralen befinner sig, det vet du
likaväl som jag, i flytande tillstånd. Den har
undergått märkbara förändringar till och med på de
ilsnabba ögonblick som vi två ha levat i världen.
Moralen, det är den berömda kritcirkeln kring
hönan: den binder den som tror på den. Moralen,
det är andras åsikter om det rätta. Men här var
det ju fråga om min! Det är sant, i en mängd
fall, kanske i de allra flesta och oftast
förekommande, stämmer min åsikt om det rätta någorlunda
överens med de andras, med ”moralen”; och i en
mängd andra fall finner jag divergensen mellan
mitt jag och moralen icke vara värd de risker som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
