Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag kunde ingenting svara på detta, hon hade
ju så alltför rätt. Och jag tänkte på Recke. Hela
förslaget syntes mig så underligt från honom. Jag
skulle aldrig ha väntat något sådant av honom.
— Säg, fru Gregorius — jag får ju vara er
vän, ni betraktar mig så, inte sant? Ni tycker inte
illa om att jag talar med er om de här sakerna?
Hon log mot mig genom tårarna och floret —
ja, hon log!
— Jag håller mycket av er, sade hon. Ni har
gjort sådant för mig som ingen annan kunde eller
ville ha gjort. Ni får tala med mig om allt vad
ni vill. Jag tycker så mycket om när ni talar.
— Har han, er vän — har han velat det länge,
att ni skulle resa bort tillsammans? Har han talat
om det länge?
— Aldrig förrän i kväll. Vi träffades här uppe
kort innan ni kom. Han har aldrig talat med mig
om det förr. Jag tror knappt ens han har tänkt
på det förr.
Jag började förstå ... Jag frågade:
— Har det alltså stött till något särskilt just
nu ... eftersom han kom på den tanken? Något
oroande ...?
Hon böjde på huvudet:
— Kanske.
Den gamla med kvasten sopade åter sina löv
alldeles inpå oss, vi gingo tillbaka mot kyrkan,
långsamt, under tystnad. Vi stannade vid trappan
där vi först hade mötts. Hon var trött: hon satte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
