Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig åter på trappsteget och stödde hakan mot handen
med blicken ut i den grånande skymningen.
Vi tego länge. Det var stilla omkring oss, men
över oss susade vinden med en skarpare ton än
nyss genom trädkronorna, och det var ingen värme
mer i luften.
Hon skälvde till i en frysning.
— Jag vill dö, sade hon. Jag vill så förfärligt
gärna dö. Jag känner att jag har fått allt mitt,
allt det jag skulle ha. Jag kan aldrig bli så lycklig
mer som jag har varit dessa veckor. Det har sällan
gått någon dag som jag inte har gråtit; men jag
har varit lycklig. Jag ångrar ingenting, men jag
vill dö. Och ändå är det så svårt. Jag tycker att
självmord är fult, i synnerhet för en kvinna. Jag
har en sådan avsky för allt våld på naturen. Och
jag vill inte heller göra honom någon sorg.
Jag teg och lät henne tala. Hon kisade smalt
med ögonen.
— Ja, självmord är fult. Men det kan vara ännu
fulare att leva. Det är förskräckligt att man så
ofta bara har det som är mer eller mindre fult
alt välja på. Den som kunde få dö!
Jag är inte rädd för döden. Inte ens om jag
trodde att det fanns någonting efter döden skulle
jag vara rädd för den. Jag har varken gjort något
ont eller något gott som jag hade kunnat göra
annorlunda; jag har gjort vad jag har måst göra, i smått
som stort. Minns ni att jag en gång talade med
er om min ungdomskärlek och att jag ångrade,
att jag inte gav mig åt honom? Jag ångrar det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
