Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dig i ett par roller på operan förr i världen, men
då var jag ju nästan barn.
GERTRUD.
Ja. Och så tänkte du dig en tämligen avtacklad
för detta teaterdam.
JANSSON.
Ja, uppriktigt sagt — så ungefär var det. Men
så — lar hennes hand och kysser den — så kom du
själv.
GERTRUD
försjunken i minnet.
Ja. Gud vet hur jag fick mod till det. Men
jag fick dig inte, inte ur mina tankar. Inte på
något sätt.
Jag älskade din musik. Och när jag såg dig
på konserten måste jag hålla av ditt huvud. Men
jag hade aldrig hört din röst — aldrig hört dig
tala. Och jag måste först höra dig tala för att
kunna veta — om det var du. Om du var den
som jag måste älska.
Så gick jag till dig.
JANSSON.
Det var tur att jag var hemma.
GERTRUD.
. . . Och du var hemma och satt vid ditt piano.
Jag ser ännu solstrimman över nothäftet. . . Det
var så mycket sol i ditt lilla rum den dagen.
JANSSON.
Och du hade blommor med dig och satte dem
i ett glas på pianot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
