Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
68
KÄNNING.
Jo, du skall höra på mig nu. Jag fick lust att
gå och hämta dig. Först kämpade jag emot; jag
var rädd att du kunde tyda det som att jag
spionerade på dig. Men jag kunde inte låta bli. Jag
längtade efter dig. Längtade efter att ännu en
gång få gå med dig genom gatorna om natten med din
arm i min, som så många, många gånger förr. I
våra lyckliga nätters tid. Och min längtan blev mig
för stark.
Jag gick till operan och väntade utanför den
vanliga logedörren. Jag stod där tills alla hade gått
och logen var tom. Men du kom inte. Och
vaktmästaren sade mig till sist att du inte varit där.
Jag blev inte strax varken rädd eller orolig.
Jag tänkte att du var hemma, och jag gick hem. Men
redan i trappan kom ångesten över mig —
vissheten om att du inte var hemma. Och jag fick
rätt. Du hade inte varit hemma sedan du gick ut
— strax före fem.
Gertrud, var var du i går?
GERTRUD
blek men lugn, säger långsamt.
Gustav. Efter vårt samtal i går måste du ju
själv förstå att din fråga är meningslös.
KÄNNING.
Jag är din m a n, Gertrud — ännu är jag din
man. Och du säger att min fråga är meningslös !
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
