Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
73
LIDMAN.
Jo, det vill jag lova. Som på tandvärk. — Man
blir trött på att lida också. Och lider ändå.
Men vad var det vi talade om? — Jo, varför
jag vill resa till södern igen. Jag kan inte arbeta
här uppe. Har nu gått här i över en vecka och
inte gjort det ringaste. Jag tål inte vid att komma
ur mina vanor. Jag har blivit ett urverk. En
komedi var sommar och en tragedi var vinter, det
är min diet nu för tiden. Och när så några stycken
av dem spelas samtidigt på tjugu teatrar i
Tyskland, på en i Italien och på ingen i Sverige, så blir
det pengar. Och det är en egenhet hos mig att
jag alltid har behövt pengar.
KÄNNING.
Prat, vad skall d u med pengar att göra! Du
är alltid Gabriel Lidman, antingen du har pengar
eller inte. Men vad en enkel syndare som jag
skulle vara om jag inte hade litet pengar — det
skall vi tala tyst om.
LIDMAN
ler invärtes.
Ja, smicker är också bra. Inte så bra som pengar,
men det är bra i alla fall. Jag sätter mycket värde
på det.
Men utom mina teaterpjäser förbereder jag en
liten extra finanskupp. Jag skriver på mina
memoarer. Har redan en tre, fyra volymer färdiga.
Och eftersom de naturligtvis inte handla om mig,
utan om alla de furstar och statsmän och snillen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
