Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GERTRUD
skakar på huvudet.
Nej, Gabriel. För mig finns bara ensamheten nu.
LIDMAN
lågt.
Du har alltså ändå brutit med honom?
Musikanten ?
GERTRUD.
Brutit — nej. Men jag är ingenting för honom.
LIDMAN
på knä framför henne.
Följ mig, Gertrud!
GERTRUD.
Låt mig kyssa dina gråa hår.
Hon kysser honom lätt vid tinningen.
Men hur kan du tro, att vi skulle kunna få liv
i det som en gång är dött och begravet? Det sker
inte sådana underverk, Gabriel. Och du vet ju att
jag älskar en annan.
LIDMAN
reser sig och går ett slag över golvet. Stannar framför Gertrud.
Gertrud — varför gick du ifrån mig? Du skall
säga mig det en gång. Du övergav mig så plötsligt.
Du skrev att du var ingenting för mig, att du ville
vara ensam, och att jag skulle komma att trösta mig
så lätt och snart. Men du gav ingen verklig
förklaring. Och snart slutade du upp att svara på
mina brev. Vad var det, Gertrud? Varför gick du
ifrån mig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
