Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man måste välja. I allt väljande vinner man
något och förlorar något. Och alltid, alltid visar
det sig efteråt att det som man har förlorat var det
enda som var något värt.
Alltid. — Alltid.
GERTRUD.
Å, de dagarna, då vissheten om detta gick upp
för mig... I de dagarna blev mitt hjärta gammalt.
Jag kände blygsel och leda vid att vara kvinna
och att älska. Jag tyckte att jag inte kunde leva
längre. Jag var led vid allt.
Och jag tänkte över så mycket. Jag tänkte, att
du hade rätt i detta om kvinnokärleken och verket.
Jag såg omkring mig och fann, hur rätt du hade.
Jag såg hur alla män, som stiger högt — alla de
som blir storheter och millionärer och ministrar —
hur de allesammans är sådana män, som inte vet
vad kärlek är och inte bryr sig om att veta det.
För det mesta ha de fula och rika hustrur. Ibland
ha de också vackra, dyra älskarinnor. De förakta
inte vällust. Det är kärleken de förakta.
Och du har blivit som de. Och jag älskar dig
inte.
LIDMAN.
Gertrud, Gertrud ...
GERTRUD.
Å, de dagarna, när detta blev mig klart. De
eländiga gråa dagarna. I de dagarna, Gabriel — blev
j a g gammal.
Man hinner bli gammal mer än en gång under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
