Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING. 31
vägfarande före och efter resan förrättade sin andakt. Det lägre
området var utstyckadt i tomter med hus och med trädgårdar. Rikets
store sågo gärna, att de kommo i besittning af en sådan strandtomt,
ty deras skepp eller väl rättare jakter kunde då förtöjas inom eget
område. I öster om Jakobs kyrka gick saltsjöns vatten upp och utbredde
sig öfver den nuvarande Kungsträdgården, Berzeliiparken och
Träsktorget fram till Brunnsviken. Bortom detta vatten lågo mindre holmar
och den stora Valmundsön (den nuvarande Djurgården), bildande en
yttre begränsning för Stockholms vidsträckta hamnområde. Uppe på
den delvis skogklädda åsen låg Sankt Jörans hospital, där de arma
spetälska lefde i sin ensamhet. Södermalm var ock styckadt i tomter.
Inom den västra delen låg fattigkyrkogården med ett åt Maria
Magdalena helgadt kapell. Uppåt hvad vi nu kalla Katarina-sidan var
anlagd en väg, som flitigt trampades af fromma botgörares fötter.
Vägen skulle påminna om den väg Kristus vandrade från Jerusalem
ut till hufvudskalleplatsen. De olika afdelningarna af denna vandring
voro utmärkta genom minnesstenar, invid hvilka man böjde knä till
bön. Slutstenen, med bilden af korsfästelsen, finnes ännu i behåll ehuru
illa medfaren. Här fanns äfven ett korskapell.
Stockholms stad var särskildt hugnad med privilegier. Till dess
förmån voro förbud utfärdade för nordligare liggande städer att drifva
köpenskap på utlandet: de utländska varor man i dessa kunde behöfva
skulle uppköpas i Stockholm till förmån för därvarande köpmän.
Namnet Hälsingland har, såsom redan blifvit sagdt, dubbel
betydelse — hela Norrland eller en del däraf. Hälsingland i den
vidsträcktare betydelsen utgjorde i början en egen lagsaga, hvars lag
finnes bevarad. Senare omtalas icke lagmannen utan en vikarie för
denne, en ’som hade lagmans dom’. Lagman var då upplandslagmannen,
men han torde icke varit detta mera än till namnet, då det var honom
omöjligt att utföra någon genomgripande verksamhet inom ett så vidsträckt
område. Senare funnos underlagmän i hvart och ett af de förnämligare
landskapen. Odlingen var här vida mindre utbredd än i mellersta och
södra Sverige, betydande endast i närheten af kusten och upp efter de
stora älfdalarna. Inom Hälsingland, Medelpad och Angermanland vittna
talrika grafflockar om odlingens ålder. Inom Hälsingland och Medelpad
liksom i det innanför detta liggande Jämtland, hvilket i politiskt
hänseende tillhörde Norge, var bygden rätt ansenlig redan under den äldre
järnåldern. Ingen enda stad fanns här.
Hälsingland i inskränkt mening var deladt i två delar, Alir, som
sträckte sig från Ödmorden och Bottniska viken kring Ljusnan intill
den dåvarande gränsen mot Norge, och i norr därom Sundheden.
Medelpad drog sig likaledes upp till riksgränsen kring Ljungan och
Indalsälfven. Ångermanlands hufvudbygd lag, såsom namnet antyder,
kring den af stora öar uppfyllda ’ångern’ eller viken och den stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
