Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första skede intill konung Albrekts fall - I. Från kristendomens införande till konung Erik III:s död 830-1250 - 4. Olof Skottkonung och hans söner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLOF SKOTTKONUNG OCH HANS SÖNER. 73
som djärfdes stå emot honom, tecknas så usel som möjligt. Med, såsom
jag anser, skälig misstro mot Snorre Sturlessons färgrika skildringar,
med begagnande i främsta rummet af andra, opartiska källor, vill jag
nu försöka teckna konung Olofs historia. Teckningen blir mattare,
men den får å andra sidan den förtjänsten att vara objektiv. De
spridda källuppgifterna tvinga mig att söka bringa dem i sammanhang
och att från dem draga fram en del i källorna icke uttalade
förhållanden, hvilka jag det oaktadt anser vara ganska säkra.
Att döma efter otaliga vittnesbörd älskade man i forntiden korta
och skarpa uttalanden, s. k. ordstäf användes ofta. Det låg därför
ganska nära till hands att åt framstående personer gifva ett öknamn,
d. v. s. ett tilläggsnamn, framkalladt af hvarjehanda omständigheter.
Somliga voro öknamn i nutidens mening, nämligen då de framhöllo
något lyte, som häftade vid personen. Andra voro hedrande, såsom när
en af konung Harald Hårfagers söner kallades den gode eller när
vår konung Olofs fader fick tillnamnet den segersälle. Konung Olof
själf kallas i de isländska sagorna den svenske, därför att det var
nödvändigt att fastställa skillnad mellan honom och hans samtida
motståndare, den norske konungen Olof Haraldsson. Men därutöfver hade
konung Olof i isländsk-norska och i svenska källskrifter ett alldeles
särskildt namn, hvilket skrifves på olika sätt.
Ett sådant namn kräfver en förklaring. Det säges, att han vid
slaget, som stod å Fyrisvallarna, bars i skötet. Men detta är orimligt,
ty han kan icke kort före år 990 hafva varit ofödd eller ett spädt
barn. Jag föredrager den andra formen Skotkonung, hvilken efter
det stafsätt, som nu är antaget, bör skrifvas Skottkonung. Skott —
vi hafva i vårt nuvarande språk ordet i sammansättningen
sammanskott. Skott i den gamla meningen heter på nutidens språk skatt.
Skälet för min öfvertygelse i detta afseende kommer jag att i det
följande framlägga.
Huru konung Sven kom till herraväldet öfver Danmark är icke
fullt klart. Konung Erik Segersäll innehade en tid detta land. Enligt
Adam af Bremen, som fått upplysningar af en dansk konung, som lefde
under 1100-talet, således inom en ganska närbelägen tid, hade den
svenske konung Olof återeröfrat Danmark. Slutet blef emellertid, att
det svenska väldet öfver Danmark tog slut, och däröfver kan ingen
undra, när en så mäktig man som konung Sven Tjuguskägg gjorde sina
anspråk på arfvet efter förfäderna på allvar gällande.
Den första tilldragelsen under konung Olofs regering tillhör
år 1000.
Konung Olof Tryggvesson begaf sig detta år med en stor flotta
till Vendland. Hvarför han gjorde det kan vara oss likgiltigt. Han
skulle emellertid vända tillbaka till sitt land. Men när han kommit
till sjöss, fick han vid Svolder, någonstädes vid den pommerska kusten,
utkämpa ett slag, i hvilket han omkom. Den skildring, som Snorre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
