Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första skede intill konung Albrekts fall - I. Från kristendomens införande till konung Erik III:s död 830-1250 - 5. Den Stenkelska konungaätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 MEDELTIDENS FÖRSTA SKEDE INTILL KONUNG ALBREKTS FALL.
hans broder härskat endast öfver landskapet Västergötland. Enligt de
nordiska källorna räckte Blotsvens regering endast tre år; han blef
öfverfallen af konung Inge och omkom. Hallstens namn försvinner,
utan att vi veta, när han afled. Inge torde åter hafva blifvit konung
öfver hela riket. *
Konung Inge regerade länge. Han kom i fejd med den norske
konungen Magnus Barfot, men denna afslutades genom ett möte mellan
de tre nordiska konungarne, Inge, Magnus och Erik i Danmark år
1101. Till fredsaftalet kom ett aftal om gifte mellan konung Inges
dotter Margareta och den norske konungen.
Vid pass tio år senare förenades Jämtland åter med Norge. Om
konung Inge I då lefde, veta vi icke. Konung Inge hade en son, efter
farfadern kallad Ragnvald, men denne torde hafva dött före fadern.
Dottern Margareta blef snart änka efter konung Magnus och gifte sig
därefter med konung Nils af Danmark. Hennes syster Kristina blef
gift med den ryske fursten Mstislav, och af hennes två döttrar blef
Malmfrid gift först med den norske konungen Sigurd Jorsalafare, sedan
med den danske konungen Erik Emune, den andra dottern Ingeborg
förmäldes med hertig Knut Lavard och blef moder till den mäktige
konung Valdemar I i Danmark (jfr släkttaflan).
Konung Inge I:s efterträdare blefvo hans brorsöner Filip och
Inge II. Om den förre veta vi endast, att han afled år 1118. Den
andres dödsär är icke kändt, men det torde icke hafva infallit mycket
senare.
År 1123, ungefär vid samma tid som konung Inge II afled, företog
den norske konungen Sigurd Jorsalafare ett härnadståg i i kalmartrakten.
Det skulle vara ett korståg med uppgift att vinna traktens inbyg ggare
för kristendomen. Att kristendomen icke skulle vara införd i
kalmartrakten, må väl, då Kalmar var af gammalt en betydande handelsort,
förefalla besynnerligt. Antagligen fanns en helt annan, en ytterst
världslig anledning till denna härnad. Förslaget utgick från konung
Nils i Danmark och upptogs med stor ifver af konung Sigurd, men
som denne ej infann sig å aftalad tid, drog konung Nils sig tillbaka.
Sigurd, vredgad öfver hvad han kallade danskarnes brist på ordhållighet,
härjade i sydöstra Skåne och sedan i kalmarorten, hvarifrån han vände
åter med rikt byte — att utplundra landet synes icke hafva varit
rätta sättet att gifva befolkningen kärlek till kristendomen. Om vi
besinna, att den danske konung Nils var gift med Inge l1:s dotter
Margareta och att den norske konung Sigurd var gift med samme
konung Inges dotterdotter, att konung Inge II ungefär vid denna tid
aflidit och att han mot slutet af sin regering måtte inom landet hafva
haft motståndare, nämligen ifall uppgiften är grundad, att hans död
* Osäkra uppgifter tala om en son af Blotsven, som kallas Kol eller Erik Årsäll. De
två namnen kunna icke hafva tillhört samma person. Det hela är så dunkelt, att det icke
förtjänar att omtalas i texten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
