Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första skede intill konung Albrekts fall - II. Folkungaättens tid 1250-1389 - 9. Konung Magnus II under förmyndare. 1319-1332
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 MEDELTIDENS FÖRSTA SKEDE INTILL KONUNG ALBREKTS FALL.
taga den heder, till hvilken han var född, samt gifva sin och mottaga
folkets försäkran med afseende på riksstyrelsen.
3. Han skulle som konung vistas lika mycket, ett år i sänder, i
hvartdera riket.
4. Från intetdera riket skulle dess män vid ombyte af vistelseort
följa honom längre än till riksgränsen.
5. Under omyndighetstiden skulle beslut rörande användandet af
hans inkomster från Norge fattas af hertiginnan och det norska
riksrådet.
6. Sverige och Norge skulle i händelse af krig hjälpa hvarandra
lika mycket.
7. Ville någon enstaka man i det ena landet, af hängifvenhet till
konungen eller hans moder, följa honom in i det andra landet, skulle
sådant icke vara honom förmenadt. Vi kunna misstänka, att detta
senaste stadgande var en eftergift för den gryende böjelsen mellan
hertiginnan och den äfventyrslystne herr Knut Porse.
I mångt och mycket blef denna traktat endast ord på
pergamentet.
Den 8 juli valdes den nu treårige Magnus Eriksson till konung å
det sedvanliga stället, Mora äng, nära gränsen mellan Attunda- och
Tiundaland, och samma dag utfärdades i Uppsala ett bref af
ärkebiskopen och biskoparne (utom den i Åbo), åtta lagmän och andra
förnämliga män, * i hvilket framhålles, att tidigare konungar och furstar
hade kränkt landets lagar och privilegier genom att pålägga olaga
utskylder, och i hvilket försäkras, att alla rikets inbyggare skulle
hädanefter hållas vid lag och gifna privilegier, och om så illa vore,
att någon extra gärd af hela riket skulle behöfvas, måste ärendet först
pröfvas af dem, som beseglat detta bref (och således i viss mån
utgjorde en förmyndarregering), och hvad de funnit godt skulle
underställas inbyggarne i landets olika delar. Var gärdens utgående
beviljad, skulle uppbörden verkställas af en person, utsedd af dem, som
utfärdat detta bref, och inom hvart härad af tvenne bönder, valda af
bönderna själfva. Denna förmyndarregering skulle i allt vara drotseten
behjälplig att inom landet hålla lag och rätt vid makt. Herr Matts
kallas i detta bref endast drotsete, icke rikets höfvitsman. Man ansag.
att krigstiden nu var öfverstånden, men däri misstog man sig.
Med afseende på själfva konungavalet må här meddelas, hvad den
år 1327 stadfästa nya lagen för Södermanland innehåller rörande detta
ämne. När ett val af konung tillstundade, skulle hvar lagman anmoda
lagsagans inbyggare att å ett för ändamålet utlyst landsting utse
tolf »vittre och snälle. män att beledsaga honom till det ting. som
* Flera af dem, som deltogo i konungavalet och i utfärdandet af detta bref, räknades
af konung Birger i början af ar 1318 sasom hans män. Deras öfvergång till motpartiet
var helt naturlig: Birger var landsförvist, och någon möjlighet för honom att återfå kronan
kunde icke tänkas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
