Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens senare skede. Unionstidehvarfvet - II. Unionsstriderna 1435-1470 - 3. Karl II:s första regeringstid. 1448-1457
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470 MEDELTIDENS SENARE SKEDE. UNIONSTIDEHVARFVET.
Konung Karl sände sin kusin herr Tord Bonde att återtaga
Lödöse, och herr Ture Turesson på Axevall anmanades att gifva honom
all den hjälp han behöfde. Herr Tord skyndade till staden, innan dess
besättning hade hunnit få någon varning, och stormade fästningsverken
en mörk ovädersnatt. Den danska besättningen, bestående af två
riddare och ungefär sextio ryttare, togs till fånga och bland bytet
befann sig äfven en väska, i hvilken förvarades herr Tures förrädiska
brefväxling med den danske riksmarsken. I följd af detta fynd bröt
herr Tord genast upp och kom en dag till Axevalls slott, beledsagad
af fyra eller fem ryttare. Man kunde icke hysa några misstankar emot
så få, och man tog äfven utan svårighet emot de små följen af herr
Tords män, som senare på dagen begärde inträde. Dessa voro
tillsammans ej mer än omkring trettio, och på borgen fanns en besättning
af femtio man. Då ett regelbundet öfverfall under dessa förhållanden
icke var möjligt, väntade herr Tord, till dess man hade satt sig ned
till aftonmåltiden, under hvilken han helt plötsligt förehöll den trolöse
slottshöfdingen hans brott och lät fängsla honom; hans alldeles
oförberedda svenner blefvo nu äfven utan svårighet öfvermannade. Hälften
af dem behölls i fångenskap, med hälften fick herr Ture söka en fristad
uti det i närheten liggande Varnhems kloster, mot förbindelse att icke
aflägsna sig därifrån annat än med herr Tords eller konungens
tillstånd. Tvärt emot denna förbindelse flydde emellertid herr Ture, så
fort han fick höra, att konung Karl i spetsen för sin här ryckt ned i
Västergötland, och begaf sig till Rumlaborg, med hvars fogde herr
Eggert Krummedike han flydde till Danmark. Konung Karl ryckte
ned förbi Jönköping till Rumlaborg, där hans fordran, att fästets port
skulle öppnas, besvarades med skott från armborst och kanoner. Först
i oktober föll borgen i konungens händer.
En och annan gång härjades den svenska kusten, å andra sidan
gjorde svenskarne infall i Jämtland och i Trondelagen. Efter
upprepade underhandlingar afslöts den 31 maj 1453 ett stillestånd
intill pingsttiden 1455, och skulle närmare öfverenskommelse träffas
midsommarstiden 1454. En del af sydvästra Småland stannade i
danskarnes händer, och Älfsborg med dess län hörde, i följd af herr Gustaf
Olofssons tvetydiga politik, än till Sverige, än till Danmark.
Svenskarne behöllo tills vidare östra Bleking, troligen äfven Jämtland och
Härjedalen.
* -*
Den förflutna tidens tilldragelser kräfde efterräkningar af ganska
vidlyftig art. Redan under kriget hade konung Karl uppmanat
Vadstena klosterfolk att afsätta sin abbedissa fru Ingeborg Gerhardsdotter
af Slesvig, konung Kristierns moster, samt klostrets konfessor, och man
fogade sig efter hans vilja. Antagligen hade abbedissan utan behörig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
