Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens senare skede. Unionstidehvarfvet - III. Unionsstriderna 1470-1520 - 6. Konung Kristiern II. 1520-1521
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604 MEDELTIDENS SENARE SKEDE. UNIONSTIDEHVARFVET.
Till den 1 november 1520 var ett allmänt riksmöte sammankalladt,
vid hvilket Kristiern hyllades till Sveriges konung, i öfverensstämmelse
med denna hans föregifna arfsrätt. Den 4 november kröntes konungen
i Stockholms stads åt den helige Nikolaus helgade kyrka af ärkebiskop
Gustaf Trolle, hvilken åter hade inträdt i sitt ämbete, och konungen
svor att styra riket med infödda män, att beskydda kyrkan och alla
försvarslösa, att akta alla privilegier samt att hålla alla vid Sveriges
lag och rätt. Regalierna buros i den högtidliga processionen af danska
herrar, och det riddarslag, som därefter gafs, kom allenast danskar och
tyskar till godo. Att vid en svensk konungakröning svenska män på
430, 431. Stockholms blodbad. (Kröningsfesten med tornej. — Ärkebiskop Gustaf
Trolle talar vid konungen, under det de anklagade bortföras.)
detta sätt förbigingos, väckte helt naturligt anstöt. För den, som vet
hvad efter kröningen följde, är detta konungens förfaringssätt
synnerligen betecknande.
Med stor prakt höllos i tre dagar gästabud, till hvilka äfven
svenska män och kvinnor voro inbjudna. A svensk sida iakttog man
allt som kunde begäras. Staden Stockholm lämnade i hedersgåfva sextio
ungerska gyllen inlagda i ett dryckeskärl af förgylldt silfver, som vägde
345 lod. På festglädjen, som sannolikt stördes å ena sidan af mordiska
planer, å den andra af mörka aningar, följde Stockholms blodbad.
Under gästabudsdagarna hade konungen ofta rådplägningar med
ärkebiskop Gustaf Trolle och den honom tillgifne uppsalakaniken
magister Johan Eriksson samt Didrik Slagheck. Frukten af dessa
öfverläggningar visade sig redan den 7 november, då en del ädlingar, and-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
