Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Från början av det fjärde till början av det andra årtusendet före Kristi födelse (den yngre Stenåldern) - 3. Gravar. - Religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAVAR.
Gravar av samma slag som våra stendösar utan gång hava
en ganska stor geografisk utbredning. De finnas i södra delen
av den Skandinaviska halvön, i Danmark, i nordligaste
Tyskland, där de i öster ej gå längre än till Oders floddal, i
Holland, Belgien, England, Skottland, Irland och på Kanalens öar,
i Frankrike, Spanien och Portugal. Man har även funnit dem
i Schweiz — där de dock äro mycket sällsynta —, på Korsika,
i Bulgarien och europeiska Turkiet samt på Krim och andra
ställen å Svarta havets norra kust. I andra delar av Europa
saknas de däremot, så i hela mellersta Europa, södra och
mellersta Tyskland, de österrikisk-ungerska länderna samt Italien.
I norra Afrika äro de talrika. Vidare finnas de i Sudan,
Palestina och Kaukasusländerna samt i stor mängd i Indien. Många,
i synnerhet i sistnämnda länder, skilja sig dock från våra dösar
däruti, att både deras vägg- och takstenar äro tunnare samt
mera flata och regelbundna; gravarna närma sig härigenom mera
de svenska hällkistorna.
Gånggrifter förekomma mycket talrikt i Danmark; dessutom
har man också i nordvästra Tyskland, Nederländerna, England,
Skottland, på Irland och Kanalens öar, i Frankrike och på
Pyreneiska halvön funnit gravar, som mer eller mindre likna våra
gånggrifter.
Hällkistor med sådana runda öppningar som de fig. 68 och
69 avbildade äro även kända från nordvästra Tyskland,
Frankrike och England samt från Kaukasusländerna och Indien.
Då sådana stenbyggda gravar som de nu beskrivna
förekomma ej blott i Sverige utan även i många andra, intill
varandra gränsande länder, är det klart, att det måste finnas något
samband mellan bruket att i alla dessa länder bygga gravarna
på samma sätt. Lika klart blir det vid en närmare
undersökning av alla i förbindelse härmed stående frågor, att ett sådant
samband måste vara liktydigt med ett inflytande från Södern
på Norden, ej i motsatt riktning. Detta inflytande har,
utgående från Orienten och följande först Afrikas nordkust,
därefter Europas västkust, sträckt sina verkningar ända till länderna
vid Nordsjön och Östersjön.
5—1883849. Sveriges historia. I.
65 .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
