- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 1. Forntiden /
228

[MARC] Author: Oscar Montelius With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - II. Från vår tideräknings början till omkring år 400 (den romerska Järnåldern) - 5. De äldsta runorna. - Språket. - Politisk historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN ROMERSKA JÄRNÅLDERN.

Då goternas första biskop Vulfila på 300-talet översatte bibeln
på sitt folks språk, begagnade han därvid ett alfabet, som han
skaffat sig genom en ändring av runorna. Redan därförut hade
runornas bruk spritt sig ej blott till de andra på kontinenten
boende germanska folken utan ock till de skandinaviska.

Runorna ristades vanligen i trä. Därför ville man undvika
alla vågräta streck, emedan dessa, såsom sammanfallande med
träets ådror, lätt bliva otydliga; även de bågböjda strecken kunna
endast med svårighet framställas i trä. Runorna bestå också
nästan endast av lodräta och sneda, räta streck.

I detta, liksom i många andra fall visade germanerna en
anmärkningsvärd självständighet dels därigenom, att de gåvo
runorna nya namn, olika dem, som de övriga folkens bokstäver
hade, dels därigenom att de ordnade dem på ett alldeles nytt
sätt. Alla de semitiska, grekiska och italienska alfabeten börja
nämligen med A, B och så vidare; men runraden börjar med
F, U, Th, A, R, K.

En annan egendomlig nyhet är, att germanerna delade sin
runrad i tre grupper, var och en innehållande åtta runor; dessa
tre grupper, sedermera benämnda ätter, äro utmärkta redan på
Vadstenabrakteaten.

De flesta runinskrifterna skola, som vanligt, läsas från vänster
till höger; men några äro vända från höger till vänster. Stundom
finner man i samma inskrift båda dessa riktningar, så att den
ena raden går från höger till vänster och nästa rad från vänster
till höger (eller ock tvärtom).

De äldsta runinskrifter här i Norden, vilkas ålder kunnat
bestämmas, läsas på några i Torsbjerg mosse och Vimosse
anträffade fornsaker: en sköldbuckla, doppskon till en svärdslida,
en hyvel, en kam och ett spänne, vilka tillhöra det 3:e
århundradet efter Kristus. Runor äro även inristade på andra danska
arbeten från den äldre järnåldern.

I olika delar av Sverige och Norge har man anträffat
bautastenar med inskrifter av äldre runor.

1 Och än tydligare på Sävarebrakteaten. Indelningen i 3 gånger 8 användes
av germanerna även i andra fall, såsom i deras viktsystem, där marken var delad
i 8 ören och öret i 3 örtugar. Huruvida denna indelning av viktenheten fanns
redan på den tid, då runraden bildades, torde icke ännu kunna avgöras.

228

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 28 16:14:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/1/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free