Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - III. Från omkring år 400 till omkring år 800 (Folkvandringstiden) - 1. Förbindelse med det bysantinska riket. - Guldrikedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKVANDRINGSTIDEN.
Invånarna i Tule hade seder, som icke voro mycket olika
andra folks. De dyrkade många gudar och andar i himmeln,
i luften, på jorden, i havet, även några som troddes bo i källor
och floder; de hemburo dem flitigt alla slags offer. Det yppersta
offret var människan, den förste, som de i krig togo till fånga.
Denne offrade de åt »Mars», som hos dem var den högste guden.
Men de offrade sina krigsfångar icke blott på det vanliga sättet,
att de uppskuro strupen med en kniv; de upphängde dem även
i träd eller kastade dem på törntaggar eller avhände dem livet
på annat sätt.
Samtidig med Prokopius var den förste författare av germansk
härkomst, som talar om vårt land. Det är Jordanes eller
Jornandes, till börden en göt, vilken levde vid mitten av det sjätte
århundradet. Ingen har i så hög grad som denne »Mäster Ardan»
under hela medeltiden utövat inflytande på föreställningen om
vår äldsta historia. Han omtalar såväl svear och götar som
finnar.
Nu ifrågavarande period av Nordens historia skildras även i
det gamla angelsachsiska kvädet om Beowulf, en frände till
geaternas (götarnas) konung Hygelåc. Detta kväde berättar om
många strider mellan svearna och götarna. Hygelåc, eller Hugleik,
stupade på ett krigståg till frisernas land omkring år 515, enligt
en samtida frankisk uppgift. Redan vid denna tid synes en
konung hava härskat över alla svearna. Deras rike kallas Svióörice
(c uttalas som k), säkerligen första gången ordet Svearike eller
Sverige förekommer i historien.
De i Skandinavien boende lapparna omtalas visserligen
måhända redan av Tacitus (s. 76), men först hos Prokopius finna
vi något mera utförliga underrättelser om dem. Bland Tules
alla invånare voro, säger han, skridfinnarna de enda, som
förde ett liv icke olikt djurens, ty de varken brukade kläder
eller täckte sina fötter med skor eller närde sig av de alster
jorden frambringar; männen plöjde och sådde icke, och kvinnorna
voro icke vana vid något arbete. Båda könen födde sig av jakt;
de omätliga skogarna, här större än någonstädes, och de mycket
höga bergen hyste ett outtömligt förråd av villebråd och djur,
242
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
