Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - III. Från omkring år 400 till omkring år 800 (Folkvandringstiden) - 3. Politisk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKVANDRINGSTIDEN.
: ä.
Politisk historia.
Sverige har, liksom Norge och flera andra länder, vuxit
samman av många små riken, som förut haft var sin konung.
Dessa småriken torde i allmänhet hava ungefär motsvarat de av
naturliga gränser omslutna »länder», de nu så kallade landskap,
i vilka Sverige fortfarande, om också icke längre av
myndigheterna, indelas.
Av ålder hava dessa landskaps invånare ansetts höra till två
stammar, svear och götar. Den olikhet, som kan uppvisas
mellan dem, har emellertid efter all sannolikhet utvecklats efter
deras invandring till Sverige; det finnes nämligen ingen anledning
förmoda, att de ursprungligen varit olika folk, som vid skilda
tider hit invandrat. Båda folknamnen möta oss redan hos Tacitus,
och än i dag talar man om Svearike och Götarike.
Svearnas huvudbygd var Uppland, under vilket gemensamma
namn innefattades dels de tre »folklanden» Tiundaland,
Attundaland och Fjädrundaland, dels Roden, kusttrakten utmed
Östersjön. Upplands gränser voro i äldre tid Sagån (mot
Västmanland), Mälaren, Östersjön och skogen Ödmården. Denna
skog bildar nu gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland,
men Gästrikland räknades såsom en del av Roden förr till
Uppland. Tiundaland, där Uppsala låg och som var det förnämsta
av folklanden, innefattade tio härad i mellersta och norra
Uppland, Attundaland åtta härad i östra delen av Uppland, och
Fjädrundaland (som nu är en del av Västerås län) fyra härad
i västra Uppland. Åtminstone Tiundaland och Attundaland
utgjorde särskilda lagmansdömen ända till slutet av det trettonde
århundradet, då hela Uppland lades under en lagman.
1 Det kan måhända vara skäl att härvid påminna om, att Svearike och
Götarike ordagrant betyda »svears (eller svearnes) rike» och götars (eller götarnes) rike».
Svea och Göta äro nämligen gamla former för pluralens genitiv; först i senaste
tid hava de uppfattats som kvinnonamn och personifierats.
: 266 ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
