Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - III. Från omkring år 400 till omkring år 800 (Folkvandringstiden) - 3. Politisk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITISK HISTORIA.
Denna isländska framställning av Ottars öde har visat sig
vara oriktig, emedan isländarna, som hört att Ottar dött i
Vendel, men ej känt till något Vendel i Uppland, trott att det var
frågan om den nordligaste delen av Jylland, som nu kallas
Vendsyssel. Ännu på 1600-talet levde i det uppländska Vendel
ett minne av Ottar. Folket visste då, mer än ett årtusende
efter dennes tid, att en stor gravhög vid Husby i Vendel var
»OÖttars hög». När högen för några år sedan undersöktes,
befanns det också, att den mycket liknade de stora högar vid Gamla
Uppsala, där tre andra Ynglingakonungar lagts till vila, och att
den innehöll ett för den bysantinske kejsaren Basiliscus år 476
eller 477 präglat guldmynt, som länge burits som prydnad och
därför var ganska nött. Graven borde alltså hava retts omkring
50 år efter Basiliscus, eller omkring år 525, just vid den tid, då
konung Ottar, enligt vad vi nu veta om Ynglingaättens historia,
har dött! Det är sällan en traditions riktighet på ett så lysande
sätt bekräftas.
Ottar efterträddes, berättar Snorre, av sin son Adils. Även
det förut nämnda Beowulfskvädet omtalar, såsom vi hört, bland
svearnas konungar en Ottar (eller såsom det på angelsachsiska
skrives hthere) och dennes son Adils (Eadgils).
Ottar och Adils äro således obestridligen fullt
historiska konungar.
Adils var länge konung och stundom ute på vikingatåg. En
sommar härjade Kan i Sachsland, norra Tyskland. En annan gång
måste han själv fly vid ett infall av den danske konungen Helge
från Lejre på Själland. Även med Norge skall han hava legat
i fejd och besegrat en norsk konung Åle på Vänerns is.
De nordiska skalderna benämna ofta i sitt bildspråk guldet:
»Fyrisvalls säd» eller »Rolf Krakes säd», därmed häntydande på
sagans berättelse om ett besök, som den ryktbara danska
sagohjälten konung Rolf Krake gjorde i Uppsala för att av Adils
utkräva en belöning, som denne skall bava lovat Rolfs kämpar
för deras biträde i den nyssnämnda striden med Åle, men som
sveakonungen sedan vägrade att utlämna. Då Rolf, varnad av
sin moder Yrsa, som nu var Adils’ drottning, med sina kämpar
skyndsamt lämnade Uppsala för att komma ned till sina skepp,
771
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
