Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - III. Från omkring år 400 till omkring år 800 (Folkvandringstiden) - 3. Politisk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITISK HISTORIA.
täljes det, »till Sigtuna, där han fordrade konunganamn och
mottagande, men svearna samlade en här och ville värja landet
mot honom. Striden vart så stor, att den säges icke hava slutat
på elva dygn. Slutligen fick Salve seger och var sedan länge
konung över Svitjod, till dess svearna sveko honom och han
vart dräpt.»
Ingvar, Östens son, vart därpå svearnas konung. Han
berättas hava varit krigisk och förstod icke blott att värja sitt land
mot de fientliga anfall, för vilka det en längre tid varit utsatt,
utan började även själv härja i österväg. Men en sommar,
då han var i härnad i Estland, blev han besegrad av esterna.
Ingvar föll och vart, enligt sagan, höglagd vid själva sjön,
varför Tjodulf kvad, att
havet öster ut
för hövding svenske
Gymes kväde
till gamman kväder. 1
Ingvars son Anund tog nu konungadömet i Svitjod. Hans
första plikt var att hämnas faderns död, varför han for med
sin här till Estland, där han härjade vida och fick stort byte.
I hans dagar var god äring i Svitjod, och han skall hava arbetat
mycket på landets uppodling och på anläggande av vägar över
ödemarkerna, varför han kallades Bröt-Anund. 2 Då han en höst
färdades i en trång fjälldal, blev han dödad av ett jorskred.
Ingjald, Anunds son, vart nu konung i Uppsala. Han
framställes av sagan såsom den där med våld och list berett
Sveriges förening till ett rike. Då hans fader dog, var
Uppsalakonungen väl den förnämste i Svitjod, men ej den ende, emedan
där funnos många »häradskonungar», vilka rådde över var sin
del av landet, och vilka skildras såsom självständiga eller så
gott som självständiga. Så omtalas av sagan vid denna tid,
utom konungen i Uppsala, särskilda konungar ej blott i
Östergötland, Södermanland och Närke, utan även i vart och ett av
1 Med Gyme, namnet på en jätte, menas här havet.
2 Bröt, av bryta, betyder väg.
18—1883840. Sveriges historia. I.
273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
