Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 2. Vikingatåg. - Väringafärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKINGATÅG. — VÄRINGAFÄRDER.
vår tids mått, och om vi se bort från vikingatågens stora
politiska betydelse. Men vilken förändring i världsåskådning och
seder hava icke de tusen år medfört, som skilja oss från
nordmannatågens dagar! För att vara rättvisa måste vi därför söka
att sätta oss in i våra fäders åskådningssätt. Enligt deras tro
var endast den svärdfallne kämpen värdig att deltaga i Valhalls
glädje; deras religion manade dem att söka samtidens och
eftervärldens pris för blodiga bragder; för dem — och ej för dem
allena — fanns ingen annan folkrätt än våldets. Vad som vanns
i öppen strid var lagfånget gods, och giltig orsak till kampen
var, såsom det heter i Eddasången Rigsmål, att ger anfallne
ägde »dyrbara salar och yppare odal».
Emellertid böra vi även från en annan sida betrakta denna
bragdrika tid, då Nordens söner funno hemmet för trångt och
stormade ut över haven för att söka ära och guld, då de
grundade nya, blomstrande välden i avlägsna länder och med sitt
friska blod föryngrade folken mångenstädes i vår världsdel.
Vi måste söka att se vikingafärderna i deras världshistoriska
sammanhang med de andra stora tilldragelser, ur vilka det
moderna europeiska samhället småningom framgått. Då finna
vi, att de icke blott voro sjörövarbragder, ej heller blott ett
utbrott av samma oemotståndliga lust, som ännu i våra dagar
lockar skaror av Nordens barn att i främmande okända länder
söka sin lycka; de kunna fastmer betraktas såsom de sista vågorna
av den stora folkvandringens ström, vilken väl i början syntes
hava sköljt bort hela den klassiska odlingen, men vilken i stället
visade sig hava medfört fröna till en skönare framtid än den,
som den ålderssvaga romerska världen ensam kunnat skapa.
* : *
I avseende på frågan om orsakerna till vikingatågen
bör först nämnas, att flera normandiska författare omtala den
bestämda, hos deras folk levande traditionen, att Norden under
vikingatiden varit alltför starkt befolkad, så att landet icke kunde
föda alla sina invånare. Grunden härtill skulle ligga i
nordbornas sed, att varje man kunde hava flera hustrur, eller åtminstone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
