Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 2. Vikingatåg. - Väringafärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKINGATIDEN.
svaghet och inre oenighet, som förtärde frankernas rike efter
Ludvig den frommes död (år 840). Vid denna tid seglade
vikingarna in i Seinefloden, bemäktigade sig den betydande
handelsstaden Rouen och hotade flera kloster, som med penningar måste
köpa sig fred. För att tilltvinga sig penningar började vikingarna
nu även att i fångenskap bortföra sådana män, för vilka de
kunde hoppas erhålla hög lösesumma.
Samtidigt gingo andra skaror uppför Loirefloden förbi den
starkt befästa staden Nantes och framträngde ända in i hjärtat
av Frankrike, där de plundrade Amboise och Blois samt
belägrade Tours. Kort därefter erövrades Nantes. Nordmännen
förstodo också att träda i förbindelse med resterna av landets
äldre, genom frankerna underkuvade inbyggare, bretonerna i
landskapet Bretagne.
Sedan styrde vikingar längre mot söder och seglade in i
Garonnefloden, där städerna Bordeaux och Toulouse måste göra
bekantskap med de fruktade nordbornas svärd.
Omkring år 843 landa vikingar för första gången på
Spaniens jord, i Asturien, och belägra kort därefter Lissabon,
härjande trakten däromkring. Konung Ramiro av Asturien
skall icke endast hava köpt sig fred av vikingarna utan även
givit dem anvisning på att vända sig mot de trakter, som
innehades av Ramiros fiender, morerna. Året efter Lissabons
belägring härja också de nordiska vikingarna i södra Spanien. De
seglade uppför floden Guadalquivir och erövrade Sevillas
förstäder, där de gjorde rikt byte.
Nordborna sträckte även sina färder in i Medelhavet,
plundrade Italien och andra länder; vi hava redan omnämnt Hastings
tåg till Italien, där han med list erövrade den nära Carrara
liggande staden Luna, i den tro att det var Rom, vars
härlighet och rikedomar voro genom ryktet bekanta för nordborna.
Under tiden fortsattes härjningarna i Frankrike, där fruktan
för vikingarnas ankomst till och med förmått en stor del av
invånarna i Paris att lämna staden; konungen själv, Karl den
skallige, inneslöt sig i klostret S:t-Denis, vilket på denna tid
var en av de bäst befästa platser i riket. Nordmännen kommo
också till Paris (846), erövrade och plundrade dess förstäder och
318
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
