Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 2. Vikingatåg. - Väringafärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKINGA TIDEN.
förläningar gåvos sedermera även åt andra nordbor i det hopp,
att dessa skulle skydda landet mot sina landsmän. Den
viktigaste handling av detta slag var, då den franske konungen Karl
den enfaldige år g11 gav landet omkring Seines nedre lopp
och Bretagne såsom län åt den fruktade vikingahövdingen Rolf,
eller Gånge-Rolf, som han plägar kallas. Denne hade i många
år varit i besittning av Rouen och därifrån härjat i olika delar
av Frankrike, än i trakten av Paris, än vid Loire, än i Bourgogne.
Rolf och hans män mottogo nu dopet. Seinelandet, vilket
efter de långvariga krigen skall hava varit mycket folkfattigt,
blev snart ett av Frankrikes mest blomstrande landskap och
erhöll efter sina nya bebyggare namnet Normandie. Den
kraftiga befolkningen i detta av Frankrikes konung föga
beroende hertigdöme grundade snart nya riken, såsom det
normandiska väldet i Neapel och på Sicilien samt efter slaget vid
Hastings (1066) konungariket England.
Nordmännen eller, som de i England vanligen kallades,
danskarna hade långt där förut även anfallit och delvis erövrat
de Brittiska öarna.
Enligt de angelsachsiska krönikorna var det år 787, som
nordiska vikingaskepp för första gången visade sig vid
Englands kuster. Några år senare återkommo de, förstörde kyrkor
och kloster, mördade munkar och präster, trampande
»helgedomarna» under sina fötter. Redan omkring år 790 hade de
härjat både Englands, Skottlands och Irlands kuster. Samtidigt,
eller ännu tidigare, började nordiska vikingar visa sig vid
Färöarna, Hjaltland (Shetlandsöarna), Orkneyöarna och de av
nordmännen så kallade Söderöarna (Hebriderna). Det dröjde ej
heller länge, förrän vikingarna begynte övervintra och på allvar
slå sig ned på dessa öar.
Omkring år 812 vände de sig också med mera allvar mot
Irlands kuster. Före 800-talets mitt hade de erövrat Dublin,
vilken viktiga stad under mer än tre århundraden vanligen
behärskades av dem. På 850o-talet grundades nordiska riken
1 I svensk jord hittas ej sällan silvermynt präglade omkring år 1000 i
Dublin av en »Sithric», i vilket namn man utan svårighet igenkänner det nordiska
Sigtrygg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
