Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 2. Vikingatåg. - Väringafärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKINGATÅG.
nom ett allmänt, i hemlighet förberett blodbad på de i hans
rike bosatta nordborna befria landet från dem (i november 1002).
Den avskyvärda ogärningen hade dock, i likhet med så många
andra dylika, en helt annan verkan, än upphovsmannen avsett.
Då underrättelsen om blodbadet kom till konung Sven Tveskägg
i Danmark, beslöt han att hämnas sina landsmäns mord. Genom
Olof Tryggvessons fall i slaget vid Svolder hade också Svens
makt kort förut vunnit en betydande tillökning, emedan en stor
del av Norge nu lydde under hans spira. Det var därför så
mycket lättare för honom att utrusta en väldig flotta, med vilken
han år 1003 styrde till England. Själv hade han redan förut
bekrigat detta land, men kort före det stora blodbadet ingått
fred med Ethelred mot löfte om 24,000 pund silver i »danagäld»,
såsom den skatt kallades, med vilken angelsachsarna tid efter
annan sökte köpa sig fria från sina nordiska fienders
härjningar.
Nu nöjde sig Sven emellertid icke med silver; hela Englands
erövring var hans mål, vilket han ock slutligen uppnådde, då
Ethelred år 1013 måste fly ur landet och Sven erkändes som
Englands konung. Sedan döden i början av 1014 gjort ett
oväntat slut på hans välde, måste hans son och efterträdare Knut
återvända till Danmark, under det att Ethelred ännu en gång
syntes vara i okvald besittning av England. Men ännu en gång
anställde den trolöse konungen ett blodbad på nordborna. Då
samlade Knut på Jyllands kust en stor flotta, sedan han fått
betydande hjälptrupper även från Sverige, från sin halvbroder
Olof Skötkonung. Snart bemäktigade sig Knut hela England och
hyllades 1017 som landets konung.
* *
Svenskarna ha haft större del i färderna västerut, än man
från vissa håll, även inom vårt land, velat medgiva. Att inbyggarna
i de delar av Sverige, som då hörde till Norge och Danmark —
Bohuslän och de skånska landskapen —, tagit en mycket verksam del i
de viktiga bedrifterna inom västra Europa, är obestridligt; och då vid
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>