Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 2. Vikingatåg. - Väringafärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKINGATIDEN.
att påträffa dyrbart gravgods, trängt in i de där ej sällsynta,
stora, av väldiga högar täckta stenkamrarna, som förskriva sig
från öns äldsta förhistoriska tider. Även å den nyssnämnda, vid
Skottlands nordkust liggande ön hava nordiska vikingar brutit
sig in i en sådan stor, stenbyggd gravkammare. Detta omtalas
väl icke i någon samtida skrift, men graven lämnar själv
omisskännliga, i hög grad märkliga bevis därför. Då den nämligen
för flera år sedan öppnades av en engelsk fornforskare, träffade
denne tydliga spår av en tidigare, ingalunda vetenskaplig
undersökning. På väggstenarna fanns en mängd inskrifter på nordiskt
språk ristade med sådana runor, som under slutet av hednatiden
brukades av nordborna och endast av dem. Av inskrifterna, som
äro ristade av olika personer och ej äga något sammanhang
sinsemellan, torde följande förtjäna att anföras i svensk
översättning: »Tolf Kolbensson riste dessa runor.» »Vimund ftiste.»
»Ofram Sigurdsson riste dessa runor.» »Härmund Hårdyx riste
runor.» »Riste den man, som är mest runkunnig västan havet.»
»Arnfinn riste dessa runor, Stens son. Ingegärd är av kvinnor
vänast.» »Ingeborg, den fagra änkan, mången mäkta storsint
kvinna gick lutande hit in.» »Tre nätter förrän Jorsalamännen
bröto denna hög, var skatten bortförd. Jorsalafarar bröto Orkhög.
— I nordväst är mycket gods fördolt. — Säll är den, som
finna må den stora skatten» Härtill kommer på ett ställe hela
runraden och på ett annat ställe uttrycket »Lodbroks söner».
Andra minnen från den tid, då nordborna härskade flerstädes
på de Brittiska öarna, äro en mängd till vår tid bevarade, av
nordiska konungar och jarlar i Dublin och Northumberland
under de tionde och elfte århundradena präglade mynt samt
flera av nordborna uppförda eller anlagda kyrkor. och andra
byggnader.
Färöarna höra ännu under en av Nordens konungar och hava
en rent nordisk befolkning, som till följd av öarnas avskilda
läge i språk och seder bibehållit mera fornt än Norden själv.
Även Orkneyöarna och Shetlandsöarna lydde länge under Norges
konung och kommo med detta land under den danske konungens
spira; men år 1468 lämnade Kristian I dessa öar till
Skottlands konung såsom pant för den hemgift, som den senare skulle
328
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
