Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 6. Religion. - Gravar. - De yngre runorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGION.
vikingatiden, och som hava sin uppkomst i den dyrkan av träd,
källor och andra naturföremål, av de avlidna förfäderna och av
solguden, vilken kan spåras redan under stenåldern (sid. 69).
Ännu i våra dagar, liksom för årtusenden sedan, har man
ansett många träd vara heliga: man har ej fått skada eller fälla
dem, man har vid dem bett och offrat, det senare vanligen
genom att gjuta mjölk eller öl över deras rötter.
Även har man i vår tid, liksom under hednatiden, offrat i
många källor, sedan man druckit av källans »heliga vatten» och
därmed bestrukit sjuka kroppsdelar, stundom under avsjungande
av offersånger och med iakttagande av vissa urgamla bruk;
mångenstädes har man på de omgivande träden upphängt kläder
och annat, som tillhört sjuka personer, för vilka bot sökts i
källans vatten. Länge vågade ingen röra de i källan nedkastade
offren, i senare tid vanligen kopparslantar, nålar eller andra
småsaker. Att man redan under hednatiden betraktat källor
som heliga, visas bland annat därav, att en Odenskälla på
1200-talet omtalas nära Gudhem i Västergötland, och att en
offerkälla vid Skatelöv i Småland kallas »Helge Tors källa»: den var
av ålder helgad åt Tor, och minnet därav har fortlevat, ehuru
Tor i likhet med dem, åt vilka källor under medeltiden vanligen
voro helgade, fått helgonnamn!
Vissa sjöar och åar hava även ansetts vara heliga.
Sjöar, åar, källor, träd och andra naturföremål troddes vara
befolkade av levande väsen, som visade sig i människoskepnad.
De hava i folktron olika namn, bland vilka särskilt kunna
nämnas sjörået, skogsrået, näcken, vättar, älvar (alfer) och älvor.
Många av de sistnämnda bo i vatten eller träd, andra i
gravhögar.
De avlidna förfäderna tänktes fortsätta sitt liv än i skepnad
av ormar (tomtormen») eller andra djur, än i människoskepnad.
I senare fallet troddes de uppehålla sig antingen i jorden eller
i gravhögen såsom älvor och vättar eller i det gamla hemmet
1 Intill senaste tid har man på vissa ställen betraktat som helgerån att ur
källan upptaga sådana offer. Så fann man 1901 i två offerkällor, de så kallade
»Barnabrunnarna» i Tolgs socken, Småland, nära 6,000 mynt, de flesta av koppar;
de äldsta voro präglade på 1300-talet de yngsta under konung Oskar II:s
regering.
389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
