Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Inledning - 2. Land och folk, författning och förvaltning vid medeltidens början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAND OCH FOLK, FÖRFATTNING OCH FÖRVALTNING
svenska landskapslagarna förekommande bestämmelsen, att dotter
i regel ej inträdde som arvinge — härigenom förhindrades, att
släktens jord genom hennes giftermål fördes över i en annan
släkt.
Det är en given sak, att detta ättsamhälle, som sålunda
skymtar fram vid den svenska medeltidens början, var en
skapelse från längst försvunna tider. Även om blodsbandet varit,
en högst betydelsefull faktor vid ättens konstituering och
sammanhållning, kan man ej gärna draga i tvivelsmål, att den
avgörande förutsättningen för ättstatens bestånd varit samtliga
ättmedlemmars ständiga samboende och samlevnad.
Ättorganisationens ursprungs- och blomstringstid måste emellertid då ligga
före den fasta bosättningen: det är den kringströvande
nomadhordens villkor, som närmast avspegla sig i de fast uppbyggda
ättreglerna. Men om man medgiver riktigheten härav, låta sig
flera viktiga slutsatser dragas. Till en början kan man ej undgå
den förmodan, att själva övergången från nomadliv till bofasthet
måste för ätten hava blivit ödesdiger. Ättens medlemmar kunde
ej längre förbliva samlade inom ett och samma område, såsom
förut varit möjligt, den lokala sammanhållningen inom ätten
måste upphöra. Ur detta ofrånkomliga antagande följa
sedermera ytterligare konsekvenser. Å ena sidan måste visserligen
till en tid hava inträtt ett väsentligt stärkande av
blodsbandets roll vid ättorganisationens bildande och vidmakthållande.
Å andra sidan måste dock till sist svårigheterna att rätt
avgränsa ätterna mot varandra, sedan bofastheten inträtt och
»bygdens» inflytande alltmer gjorde sig gällande, hava blivit
överväldigande. Ättsamhället gick långsamt men säkert sin undergång
till mötes och ersattes av modernare samhällsbildningar. Det är
just denna senare process som vi i Sverige finna i full gång, då
de medeltida källorna för första gången tillåta oss att flyktigt
skönja det svenska samhällets grundlinjer.
Men ätten var ej allt: under ätten stod den trängsta sociala
sammanslutningen, familjen. Familjens huvud var mannen,
vilken över hustru och barn ägde vidsträckta rättigheter.
Äktenskapet betraktades såsom ett slags fördrag mellan tvenne
släkter, varvid brudgummen genom en penningsumma förvärvade
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
