Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Inledning - 2. Land och folk, författning och förvaltning vid medeltidens början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAND OCH FOLK, FÖRFATTNING OCH FÖRVALTNING
Landet var den grundval, på vilken den svenska
författningen och förvaltningen vid medeltidens början huvudsakligen
vilade. Ur kampen mellan de mer eller mindre självständiga
landen hade det enhetliga Sverige så småningom framgått, och
ännu bevarade landen i avgörande punkter sin karaktär av i
förhållande till varandra fristående statsbildningar. Inom landet
var den högsta myndighetens bärare landstinget, vilket på
bestämda tider sammanträdde för gemensamma ärendens
handläggning. I landstingets förhandlingar ägde alla fria män deltaga —
betecknande äro de senare lagarnas uttryck »alle män», »alla Götars
ting» o. s. v. Landstinget hade flerfaldiga uppgifter.
Rättstvister fördes här fram för den församlade tingsmenigheten, och
dom fälldes med förpliktande kraft för hela »landet». De
rättsgrundsatser, som tillämpades, voro de av folket å landstinget
såsom sådana erkända. Tillsammans bildade de landets lag.
Denna var till sin karaktär i huvudsak en sedvanerätt,
framvuxen så småningom under tidernas lopp och ägande sitt
förnämsta stöd i folkets rättsmedvetande. Kännedom om rätten
gick i arv bland folket, och alla betraktades såsom i viss mån
»lagfarna» män. De en gång fastslagna rättssatserna ökades
genom en alltjämt fortgående lagstiftning. Denna är
ursprungligen icke, åtminstone icke i princip, att fatta i vår tids mening
såsom ett medvetet skapande och godkännande av nya
rättsbestämmelser. För gammal-germansk åskådning var
rättsordningen i och för sig given och beståndande, och dess bud voro
alla utan vidare underkastade. I de enskilda rättsreglering
krävande fallen gällde det därför i själva verket endast att riktigt
tolka vad den redan förefintliga och allt omfattande
rättsordningen påbjöd. Det var genom en dylik kasuell tolkning av
det folkliga rättsmedvetandets innehåll, som en utökning av den
förut kända och erkända rätten ägde rum. Förbises bör
emellertid icke, att inflytelser från andra åskådningar tidigt började
göra sig gällande, åskådningar vilka satte lagen såsom beroende
av lagstiftarens vilja och därför krävde en medveten
nylagstiftning. Att en dylik var behövlig, ända därhän att de gamla
rättssatserna vid behov ändrades, blev även tydligt med odlingens
framsteg och samhällsförhållandenas gradvisa omdaning.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
