- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 2. Äldre medeltiden /
12

(1919-1948) [MARC] Author: Oscar Montelius With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Inledning - 2. Land och folk, författning och förvaltning vid medeltidens början

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INLEDNING

handlingsordning har väl icke tillämpats, utan ärendenas gång
har sannolikt berott på lagmannens och de förnämsta
bondehövdingarnas ledning. Besluten fattades på lagmannens förslag
genom allmän acklamation. De västnordiska källorna hava för
denna procedur det betecknande uttrycket »vapnatak», d. v. s.
»tagande av vapnen», och säkerligen har om också icke uttrycket
så dock den därmed åsyftade handlingen förekommit även vid
de svenska folktingen.

Med de olika svenska landens sammanslutning till ett enda
rike gick utvecklingen naturligtvis i riktning mot ett
undanträngande av landstingens rent politiska uppgifter. Sin
självständighet bevarade dock landen på det judiciella området. Vi
möta nu allt oftare ordet lagsaga såsom betecknande de stora
folkliga jurisdiktionsdistrikten. Lagsagorna anslöto sig
naturligtvis i det hela till den gamla land-indelningen, men vissa
modifikationer hava tämligen tidigt vidtagits. Först vid medeltidens
mitt få vi närmare kännedom om de svenska lagsagorna. Längst
i söder låg Värend eller Tiohärads lagsaga med tingsplats
vid Växjö. Norr därom lågo Västergötlands lagsaga med
tingsplats vid Götala, Värmlands lagsaga med tingsplats vid
Tingvalla, Östergötlands lagsaga med »Liongating» vid
Linköping. Till den senare lagsagan hörde även i viss mån
»Smålanden» i norra och östra delarna av det nuvarande Småland samt
Öland. Gotland utgjorde ju, såsom ovan omtalats, ett
självständigt land, men lagmansinstitutionen hade där aldrig vunnit
insteg, och någon »Gotlands lagsaga» omtalas ej. Landets allmänna
ting, »Gutnalting», hölls i närheten av Roma. Svealands lagsagor
voro vid slutet av 1200-talet fyra till antalet: Närkes lagsaga med
landsting vid Örebro, Södermanlands lagsaga med landsting vid
Strängnäs, Västmanlands lagsaga med landsting vid Västerås och
Upplands lagsaga med landsting vid Uppsala. Denna indelning
beror dock tydligen på förändringar vidtagna under medeltidens
första århundraden. Det gamla landet Dalarne med eget landsting
vid Tuna har sålunda förenats med Västmanland. De olika
folklanden i Uppland, vilka en gång sannolikt stått tämligen
självständiga vid varandras sida, ha nu jämte Roden förenats under
Tiundalands lagman såsom Upplands lagman. Denne har även

12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 30 09:47:10 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/2/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free