Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 1. Kampen om riksenheten 1060-1250 - Stenkil - Växlande tronpretendenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMPEN OM RIKSENHETEN
sett, höjer Adam av Bremen hans lov till skyarna. Ett något
vanvördigare omdöme skymtar visserligen fram i det norska
sagoverket Morkinskinna, där Stenkil säges hava varit »en man
fet och tung av sig» samt »en stor dryckesman».
Den bestämda tidpunkten för Stenkils död är icke känd. Då
såväl Adam av Bremen som Hervararsagan uppgiva, att Stenkil
avlidit samtidigt med de stora Englandstågen, torde hans dödsår
emellertid böra sättas till omkring år 1066.
VÄXLANDE TRONPRETENDENTER.
Efter konung Stenkils död har tydligen en upplösningstid
inträtt i Sverige och flera tronpretendenter kämpat om makten.
De närmare detaljerna av denna strid låta sig numera icke med
säkerhet urskiljas. De olika källorna tyckas hava de mest
motsägande uppgifter. Adams av Bremen samtidiga och därför
antagligen ganska pålitliga arbete har relativt utförliga
upplysningar. Först hade tvenne hövdingar, båda bärande namnet
Erik, slagits om kronan och tillika med »alla svearnas mäktige»
stupat i striden. »Då hela den kungliga släkten var utdöd,
var rikets status förändrad och kristendomen högeligen skakad
därstädes» Sedermera upphöjdes på tronen Halsten, konung
Stenkils son, och efter dennes fördrivande tillkallades Anund
från Ryssland. Även den sistnämnde blev emellertid, då han
vägrade förrätta det föreskrivna offret till gudarna, förjagad, och
»svearna utvalde en viss Håkan», vilken ingick giftermål med
»ynglingen Olovs moder». Med dessa påståenden äro de senare
källornas uttalanden föga harmonierande. Hervararsagan förklarar
kort och gott, att »Inge hette Stenkils son, vilken svearna togo
till konung näst efter Håkan», och västgötalagens konungalängd
låter Stenkil omedelbart efterträdas av Inge, ehuru den såsom
Stenkils företrädare omnämner en Håkan Röde, »född i Levene,
Viste härad», vilken var »konung i tretton vintrar och ligger i
Levene». ;
Det synes otvivelaktigt, att man från metodisk synpunkt har
att närmast hålla sig till den mest samtidiga och mest i detalj in-
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
