Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 1. Kampen om riksenheten 1060-1250 - Växlande tronpretendenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXLANDE TRONPRETENDENTER
formerade källan, Adam av Bremen. Möjligt är sålunda, att två
»Erikar» till en början stått emot varandra, sedermera Halsten haft
en kort regeringstid och slutligen Anund från Ryssland och
Håkan följt på varandra. Men beträffande den sistnämnde Håkan
konstatera vi, att han förmodligen är identisk med den Håkan
(Röde), vilken såväl Hervararsagan som västgötalagens
konungalängd känna till — det behöver ju knappast påpekas, att
västgötalagens ordningsföljd Håkan-Stenkil uppenbarligen är
felaktig och bör utbytas mot ordningsföljden Stenkil-Håkan. Måhända
ha vi då att rekonstruera händelseförloppet så, att de av Adam
av Bremen först uppgivna tronkandidaterna, resp. konungarna,
avlöst varandra i snabb följd och därför icke kommit att bevaras
av den senare upptecknade nordiska traditionen, vilken däremot
fasthållit minnet av Håkan såsom under en längre tid
regerande och mera allmänt erkänd. Det förtjänar i detta
sammanhang anmärkas, att just konung Håkans existens synes bestyrkas
av en uppländsk runsten.
Vilka äro emellertid — bortsett från Halsten, konung
Stenkils son — de av Adam av Bremen i vår konungahistoria
införda personerna: två »Erikar» och Anund från Ryssland?
Något säkert svar på denna fråga kan naturligtvis icke givas. Den
hypotes, som av den senaste forskningen på området blivit
framställd, synes dock hava all sannolikhet för sig. De namn, om
vilka här är fråga, peka avgjort tillbaka på den gamla
Uppsalaätten, inom vilken de just voro vanliga. Men samma namn
möta också på samtidiga runstenar, vilka stå i samband med
den i föregående del omnämnde varägerhövdingen Ingvar, enligt
Ingvarssagan tillhörande den svenska konungasläkten. Vi hava
sålunda förmodligen att göra med tronkrävare, vilka på
sidolinjer härstammade från den gamla konungafamiljen och som
sökte begagna det gynnsamma tillfället efter Stenkils död för att
tränga dennes uppkomlingsätt tillbaka. Att en av dessa
tronkrävare inkallades från Ryssland är ju icke ägnat att förvåna, då
vi känna den svenska Uppsalaättens nära relationer till Sveriges
dotterrike i öster under 1000-talets förra hälft.
Den konung Håkan, för vars existens kunna åberopas icke blott
Adams av Bremen utan även nordiska källors vittnesbörd, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
